En av de värsta nyheterna de senaste dygnen måste väl ändå vara bildandet av ett israeliskt NRA (National Rifle Association). Som om militarismen och vapenspridningen inte var tillräcklig. Som om en lobbygrupp för att öka vapenspridningen ytterligare och möjligheten att använda dem verkligen skulle behövas därnere. Som att en bättre organiserad vapenlobby skulle kunna bidra positivt till utvecklingen därnere.
Återigen är det säkerhet som anges som behov, och självförsvar: "the right to carry a firearm for all law abiding, military-serving Israeli citizens," som Haaretz citerar, läs hela artikeln på http://www.haaretz.com/hasen/spages/1037295.html. Dessutom har det tillkommit en lag det senaste året som tillåter människor att skjuta i självförsvar vid inbrott. Innan dess var det faktiskt inte tillåtet, iallafall inte inne i "Israel proper". Hur bosättarna beter sig på ockuperat område är ju ett välkänt faktum. Och jag tänker inte ens gå in på debatten om utredningar runt soldater som skjuter... nu pratar jag endast om det civila rättssystemet.
Förutom att fler civila ska få bära vapen i självförsvar så vill det israeliska NRA också förstås ha tuffare straffskala för mördare, våldtäktsmän och terrorister och förstås bättre villkor för polis och säkerhetspersonnel.
När det är till exempel en skolskjutning i USA är den första frågan europeiska journalister ställer: kommer detta leda till hårdare vapenlagar? Vid varje tillfälle frågan ställs verkar intervjuoffret helt oförstående och svarar, som om det vore helt uppenbart, att snarare tvärtom. Hade fler av elever och lärare varit beväpnade hade detta aldrig hänt. Eller inte blivit så blodigt.
Detta tankesätt är så främmande och ologiskt att jag inte i min vildaste fantasi kan förstå resonemanget. Säkerhetsparadigmet i Israel är i princip lika oförståeligt och jag vill inte ens börja fundera på vad ett israeliskt NRA kommer bidra med. En sak känns tyvärr säker, det blir ännu svårare för New Profile och andra att bryta igenom det här paradigmet och nå ut med andra sanningar.
torsdag 20 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar