tisdag 28 augusti 2012

Vad fan säger man...?

Tillväxtverket fick se sin chef avskedad men sedan dess har liknande historier rullats upp inom flera myndigheter och forskningsstiftelser, alla som bekostas av skattemedel. Och historierna bara fortsätter... jag blir nyfiken vad det kommer att leda till och hur man kommer att hantera alla skandaler. Hittills har det ju varit väldigt tyst från Reinfeldt, som vanligt när det händer något, men är det inte fler än jag som tycker att det vore snyggt om han tyckte åtminstone något om detta och lovade att se över det hela. Lite lagom kraftfullt sådär.

I grund och botten verkar det ju finnas ett systemfel som när den här typen av slösar-kultur, utan respekt för uppdragsgivarna, a k a skattebetalarna. Det finns regelverk och lagar om hur representation, inklusive intern representation får gå till, liksom när upphandlingar behöver genomföras. Dessutom ska revisorer granska verksamheten på årlig basis, åtminstone. Men man kan inte enbart skylla på systemfel, lika lite som man enbart kan skylla på individerna i systemets toppar.

Och ändå undrar man förstås hur det kommer sig att så många inkompetenta personer återfinns på de här myndigheterna? OK, jag fattar att de kan någonting. Men om man inte har förstått sin grundläggande uppgift eller ens kan ta till sig och respektera de regelverk som finns så kan man ju anta att personerna i fråga inte har förstått sitt uppdrag. Och hur kan man hamna som chef för en myndighet utan att förstå sitt uppdrag...?

Och jag undrar fortfarande vilka dessa revisorer är och vad de har för syn på sin uppgift. Inom de organisationer som jag har arbetat i har vi haft externa revisorer som kollar, dubbelkollar och ifrågasätter allt! Vilket jag alltid sett som bra, det är ju deras jobb. Och en av uppdragsgivarnas kontrollfunktioner för hur verksamheten genomförs, både när det gäller ekonomisk hantering och resultatredovisning. Hur kommer sig att dessa myndigheters revisorer är så annorlunda än alla andra jag har träffat?

Jag vet inte vilken av skandalerna som rimmar mest illa, SÄPO som leker James Bond eller att stiftelsen för strategisk forskning anlitat festfixaren Micael Bindefeldt för 250 000 kr i månaden (enligt Dagens Arena, 29 augusti 2012), för att göra exakt vad i relation till forskning? Och alkoholen som flödar... klarar inte folk med dessa löner (och då inkluderar jag de "vanliga" tjänstemän som också fått gå på festerna) att betala för ett par glas vin ur egen ficka? Fast när man läser om volymerna alkohol som intagits så verkar det ha handlat om rena fylleslag... och det ser helt enkelt så himla illa ut.

Sedan kan jag förstås inte låta bli att återigen tjata om det här med resultat. Den där satsningen på kvinnligt företagande som kostade 375 miljoner kronor över tre år... Wow. Och ingen uppföljning har gått att göra då det inte finns några underlag för att ens försöka titta på resultat. Imponerande.

Så fler diskussioner om resultat efterfrågas, men inom fler (varför inte alla?) politikerområden. Varför inte anlita några biståndsarbetare som konsulter för att dra upp strukturer och metoder för detta, vi har gjort det i åratal....


Inga kommentarer: