Nu i helgen briserade bomben om att Sverige tänker beställa 40-60 nya JAS-plan under de kommande åren. Enligt regeringen själva för en nota på 90 miljarder kronor. För att göra exakt vad? Man menar förstås att det behövs för att skydda Sverige mot eventuella militära anfall. Jag antar att de menar från Ryssland, den gamla boven. Men även många inom försvarsmakten verkar skeptiska och menar att denna satsning hotar att underminera andra vapenslag och alltså på det stora hela inte bidra till ett "säkrare Sverige".
Anna Ek, ordförande för Svenska Freds, uttryckte det väldigt bra när hon intervjuades i måndags den 27 augusti i Sveriges Radio om detta, hon sa (jag refererar fritt) att det vore mer långsiktigt att investera i demokrati och mänskliga rättigheter för att undvika eventuella hot i framtiden, än i fler JAS-plan. Hon menar också att satsningen klingar mer av industristöd än av säkerhetsanalys, och jag är böjd att hålla med henne. Lyssna på intervjun här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5246566
Den svenska försvarsberedningen publicerade hösten 2007 en omvärldsanalys där man bedömde att ett militärt angrepp på Sverige var osannolikt. Istället lyfte man upp klimatförändringarna som det allvarligaste hotet mot svensk suveränitet, ja, helt enkelt mot vår säkerhet. (Jag kan ha nämnt denna analys tidigare). Regering och opposition verkade vara överens om denna analys, och är det något som har förändrats sedan dess som rimligtvis bör påverka denna bedömning?
Då, inför 2008, valde regeringen att satsa 245 miljoner för att "försvara landet mot effekterna av den globala uppvärmningen" (text stulen från min pappa), samtidigt som försvarsbudgeten har legat ganska konstant på över 40 miljarder de senaste åren. Till ett militärt försvar som man menar inte kommer kunna hantera de största hoten mot Sverige. (Och jag nynnar på min egenhändigt hopsnickrade mål- och resultatvisa...)
Ärligt talat, utan att bli anklagad för att vara alldeles för naiv, men är det inte lite förlegat att 2012 prata om militär säkerhet istället för mänsklig säkerhet? I tider av protester runt om i världen för mänskliga rättigheter och demokrati, i tider av ekonomisk kris som riskerar att kasta miljontals människor djupare in i fattigdom och arbetslöshet även här i Europa, i tider av klimatförändringar som kan få oöverskådliga konsekvenser för mänsklighetens liv på den här planeten?
Inte ens för att skydda svensk industri är det en vettig prioritering, då staten har möjlighet att stödja klimatsmarta satsningar och miljövänlig teknik, som (också) har all potential i världen att bli vår nästa exportsuccé.
Anna Ek, ordförande för Svenska Freds, uttryckte det väldigt bra när hon intervjuades i måndags den 27 augusti i Sveriges Radio om detta, hon sa (jag refererar fritt) att det vore mer långsiktigt att investera i demokrati och mänskliga rättigheter för att undvika eventuella hot i framtiden, än i fler JAS-plan. Hon menar också att satsningen klingar mer av industristöd än av säkerhetsanalys, och jag är böjd att hålla med henne. Lyssna på intervjun här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5246566
Den svenska försvarsberedningen publicerade hösten 2007 en omvärldsanalys där man bedömde att ett militärt angrepp på Sverige var osannolikt. Istället lyfte man upp klimatförändringarna som det allvarligaste hotet mot svensk suveränitet, ja, helt enkelt mot vår säkerhet. (Jag kan ha nämnt denna analys tidigare). Regering och opposition verkade vara överens om denna analys, och är det något som har förändrats sedan dess som rimligtvis bör påverka denna bedömning?
Då, inför 2008, valde regeringen att satsa 245 miljoner för att "försvara landet mot effekterna av den globala uppvärmningen" (text stulen från min pappa), samtidigt som försvarsbudgeten har legat ganska konstant på över 40 miljarder de senaste åren. Till ett militärt försvar som man menar inte kommer kunna hantera de största hoten mot Sverige. (Och jag nynnar på min egenhändigt hopsnickrade mål- och resultatvisa...)
Ärligt talat, utan att bli anklagad för att vara alldeles för naiv, men är det inte lite förlegat att 2012 prata om militär säkerhet istället för mänsklig säkerhet? I tider av protester runt om i världen för mänskliga rättigheter och demokrati, i tider av ekonomisk kris som riskerar att kasta miljontals människor djupare in i fattigdom och arbetslöshet även här i Europa, i tider av klimatförändringar som kan få oöverskådliga konsekvenser för mänsklighetens liv på den här planeten?
Inte ens för att skydda svensk industri är det en vettig prioritering, då staten har möjlighet att stödja klimatsmarta satsningar och miljövänlig teknik, som (också) har all potential i världen att bli vår nästa exportsuccé.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar