goda nyheter var det...

Det står i beskrivningen av den här bloggen att jag har som mål att blogga om bra nyheter. För att väga upp den nattsvarta rapporteringen som vanligtvis drabbar oss i den vanliga nyhetsrapporteringen. Ännu en gång tvingas jag nog krypa till korset och erkänna att jag faktiskt inte är så himla bra på att leva upp till det målet.

Jag kan skylla på att de positiva nyheterna är få. Eller att det är ett "mål" och att vägen dit kan se annorlunda ut. Eller erkänna att jag helt enkelt är lat och inte alltid (väldigt sällan) har tid eller energi att faktiskt leta upp de där positiva nyheterna som jag åtminstone vill tro finns där ute någonstans.

Det står också i beskrivningen att Sudan och Mellanöstern kan komma att ligga i fokus. För att jag känner så många som inspirerar mig där. Förvisso. Oftast upplever jag dock det som att dessa regioner ligger i fokus för den rådande bristen på goda nyheter.

Nåja, jag har iallafall uppmärksammat det faktum att nya ministrar från södra Sudan har namngivits för att ta plats i GoNU (Government of National Unity) efter den kris som i oktober ledde till att sydsudaneserna valde att lämna samlingsregeringen i protest. Och detta förtjänar definitivt att nämnas inom ramen för "goda nyheter". Samlingsregeringen består av representanter från de två stora parterna i Sudan, nord och syd. Syd representeras nästan uteslutande av SPLM, den forna gerillarörelsen-numera-politiska parti som ledde kampen mot regeringen under det senaste inbördeskriget mellan nord och syd.

Den 9 januari firar CPA, the Comprehensive Peace Agreement (som inte alls är speciellt helomfattande eftersom det helt utesluter Darfur, till exempel), och det känns skönt att regeringskrisen lösts innan det datumet. I oktober när jag var nere i Sudan och bland annat träffade vice presidenten för det mer eller mindre autonoma södra Sudan, var han väldigt tydlig med att de krav man ställde på representanterna för nord-Sudan var samma krav som de redan hade accepterat i fredsfördraget. På frågan om vad som skulle hända om dessa krav inte verkställdes svarade Dr Machar, vice presidenten, väldigt undfallande. Så klart. Han är för mycket slipad politiker för att måla in sig i ett hörn genom att ställa ultimatum. Däremot låg det ett förtäckt hot i luften om man läste mellan raderna på de nyhetsrapporter som skickades ut från Afrikas största land. Om CPA inte implementeras finns det en risk för återgång till krig.

Så även om det fortfarande finns brister i implementeringen av CPA och alla krav ännu inte efterlevts, är det positivt att utnämningen av ministrar från SPLM till den nya samlingsregeringen är klar. Och att den är klar innan den 9 januari, det datum SPLM tidigare angett som deadline för motparten att visa att man menar allvar med CPA. Hittills allt gott. Implementeringen kvarstår, som sagt, och den är allt annat än enkel, men det känns som att parterna är överens om att kompromisser och tillmötesgående är mer värt än ultimatum, hot och flyktiga ord.