Jag har alltid uppskattat debatt, men ibland hållit mig borta från debattillfällen online just på grund av kommentatorsfältens pajkastning som alltför ofta färgas av hat, med brist på ett bättre ord. Härom året skrev jag ett inlägg om hur chockad och illa berörd jag blivit efter att ha läst inlägg och kommentarer på andra bloggar. Just då handlade det om helt grundlösa men vansinnigt fördomsfulla attacker på människor som jag känner. Och jag upplevde att folk inte hade några problem att säga nästan vad som helst med lite distans mellan sig själva och de som attackerades. Jag anar att detta problem kvarstår.
Därför blir jag glad när jag får intressanta och konstruktiva svar på det jag skriver, som kommentaren senast från Utrikespolitiska föreningen vid Stockholms universitet härom dagen. Även när jag ifrågasätter någon av deras aktiviteter. Särskilt när båda aktiviteterna gällde svåra och känsliga frågor, Mellanöstern-konflikten och Lundin Oil i Sudan - där åtminstone den första brukar generera mindre fina ordkombinationer på helt osakliga grunder. Men med sådana här kommentarer, då känns regnet utanför fönstret inte lika höstigt och min söndag i sängen störs inte. Och debatt känns fortfarande kul.
Därför blir jag glad när jag får intressanta och konstruktiva svar på det jag skriver, som kommentaren senast från Utrikespolitiska föreningen vid Stockholms universitet härom dagen. Även när jag ifrågasätter någon av deras aktiviteter. Särskilt när båda aktiviteterna gällde svåra och känsliga frågor, Mellanöstern-konflikten och Lundin Oil i Sudan - där åtminstone den första brukar generera mindre fina ordkombinationer på helt osakliga grunder. Men med sådana här kommentarer, då känns regnet utanför fönstret inte lika höstigt och min söndag i sängen störs inte. Och debatt känns fortfarande kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar