Kvinnor och fred i rapporteringen av krig

Härom veckan var jag på ett väldigt intressant seminarium som Kvinna till Kvinna anordnade, om svensk medias krigsrapportering och vilket utrymme kvinnor och fred får i denna rapportering. Som ni säkert kan gissa är det framförallt män som syns i rapporteringen, som subjekt, medan kvinnorna kanske syns och då nästan alltid som objekt. Och det skrivs förstås mycket mer om krig än om fred, troligen för att krig har ett större nyhetsvärde en fred, som faktiskt är normaltillståndet för de flesta länder. Och då kanske det inte är så konstigt. Däremot är det intressant att studera, som Kvinna till Kvinna har gjort, vad som skrivs om de konflikter som pågår, och då är fredsinitiativ eller fredsaktörer tyvärr väldigt osynliga.

"Vi måste ju prioritera att skriva om det som händer. Det är vårt huvudansvar som journalister." svarade de som kom från media och satt med i den panel som Kvinna till Kvinna inbjudit till. Företrädare för Svenska Dagbladet, TT och Sveriges Radio, som alla arbetar just med internationella nyheter. Gustav Fridolin från Kalla Fakta var den enda av paneldeltagarna som kunde och var intresserad av att problematisera detta ytterligare, men det kanske främst ha att göra med hans bakgrund inom politiken, mer än med Kalla Faktas inställning till detta fenomen.

Jag håller med om att medias uppgift är att, till stor del, rapportera om det som händer. Men problemet som Kvinna till Kvinna och flera av oss i publiken pekade på, är definitionen av "vad som händer". Enligt media generellt så definieras händelser i konflikt utifrån blod, död och bomber och lämnar väldigt lite utrymme för allt det andra som också händer i konflikter.

Som de flesta förhoppningsvis vet händer det mycket mer i konflikter, både "bra" och "dåliga" för konfliktdynamiken. Det finns t ex alltid individer och människor på alla sidor i en konflikt som arbetar för fred och dialog, och det finns alltid mötesplatser där människor möts utan att ha ihjäl varandra. En viktig del i fredsarbete handlar ju om hur dessa människor, grupper, platser och andra "connectors" kan stärkas och hur det som är "dividers" i ett samhälle kan försvagas eller marginaliseras.

Och jag skulle verkligen uppskatta en viktning av "händelser" i konflikt, gjord av media, där de har en förmåga och vilja att lyfta upp händelser som har en större betydelse för konfliktdynamiken än enbart våldsamma attacker, som tyvärr inte ger oss mer kunskap om en konflikt än antalet döda på en specifik plats under en specifik dag. Ytterligare ett exempel från Sudan är den folkräkning som genomfördes i april och som knappt nämndes över huvud taget i svensk media, men som har en oerhört viktig roll för ett framtida fredligt och demokratiskt Sudan. Istället rapporterades det om en regim-understödd attack i Darfur med sju döda. Dessa sju döda är sju döda för mycket, men om inte omvärlden förstår konflikten i Darfur och hur den är ihopkopplad med övriga landet så kan det internationella samfundet heller inte förväntas ta sitt ansvar för att avsluta den här konflikten. Och då kommer vi tyvärr få många fler döda än de som redan har fallit offer för våldet. Ur det här perspektivet vill jag att media rapporterar om vad som "händer" i konflikter.