Om jag någon gång röstar på...

folkpartiet, är det fritt fram att slå mig i huvudet. Hårt. Tyvärr har denna känsla vuxit sig starkare under de senaste åren. Från att ha sett folkpartiet som ett parti som skulle kunna förena många positiva värden i någon form av vänsterliberalism som vissa fp:are förespråkat, har de blivit mer och mer inkonsekventa då de vänder kappan efter vinden, beredda att offra en hel hög mänskliga rättigheter för den västerländska demokratins rätt att utöka den "fria världen". De verkar endast konsekventa i en fråga: betydelsen av en formell demokrati. Bara folk får rösta vart fjärde år är allt frid och fröjd. För då "får folket välja sina ledare och tänka fritt" som det "demokratiska" Indien beskrivs av Birgitta Ohlsson i Östgöta Corren idag, den 14 februari. För övrigt en lång och väldigt välskriven (och väl underbyggd, bland annat intervjuas Håkan, min kollega!) artikel om svensk vapenexport till just detta land.

Artikeln handlar alltså om SAAB:s önskan att sälja 126 JAS-plan till Indien. Vad ska man med 126 JAS till? Det har jag alltid undrat. Med tanke på hur mycket de kostar är de ju inte enbart beställda för dekoration. Eller? Jag har i och för sig hört om en man i Djursholm som samlar på stridsplan (inte modeller!), men ändå...? Vi tar det från början.

Sveriges vapenexportlag säger i princip att Sverige inte ska exportera vapen. Alls. Det ska bara vara tillåtet i vissa undantagsfall, då det anses vara av "militär nödvändighet" för Sverige. Alltså, för att kvaliteten på våra vapen ska kunna vara tiptop krävs det att produktionen hålls igång året runt, men vår egen kapacitet är för liten för att sluka den mängden av vapen. Därför får vi sälja av vapen vi inte behöver. Typ. Dock, vi får inte sälja till länder i krig eller länder som är diktaturer alternativt grovt kränker de mänskliga rättigheterna. Det är myndigheten ISP, Inspektionen för Strategiska Produkter, som beslutar om undantagen. Dessutom har Sveriges riksdag enats om att alla politikerområden i Sverige skall jobba för fred och säkerhet. Lagstiftningen är tydlig men praxis bryter ständigt mot den.

So what about India? Bryter vi mot lagstiftningen när vi säljer vapen dit? Döm själva. Indien har varit i konflikt med grannlandet Pakistan i typ 60 år, lugnare ibland men än så länge ingen fred i sikte. Dessutom pågår det för tillfället fem interna väpnade konflikter i Indien. De har inte skrivit på ickespridningsavtalet om kärnvapen och strävar enligt FOI efter att bli en av världesns största kärnvapennationer. De har heller inte skrivit under konventionen mot tortyr och det förekommer ofta godtyckligt våld från polis och militär och korruptionen är utbredd. Dessutom lever minst en tredjedel av landets befolkning, flera hundra miljoner människor, under fattigdomsgränsen. Hur mycket var det nu ett JAS-plan kostade? Hur mycket kostar 126 stycken?

Varför är jag så förbannad på just folkpartiet? Varför inte på SAAB? Nåja, jag kan nog tycka att även SAAB agerar fel, men jag anser att det är ett större problem att ett politiskt parti som sitter i regeringen så uppenbart struntar i vår egen lagstiftning. Ytterligare citat av Birgitta Ohlsson från Corren idag: "Jag är för vapenexport och tycker att demokratiska länder ska få försvara sig. Vi i partiet har inget emot om Sverige blir den fria världens vapensmedja."

What the....?!!?!?!