Apropå inspirerande människor

så har jag väl berättat om mina vänner i Jerusalem Peacemakers? Det är en liten organisation som består av judiska, muslimska, kristna och drusiska fredsaktivister och som menar att det är tron som förenar dem, inte splittrar dem, och därför öppnar för fred och försoning.

De använder sig bland annat av en urgammal försoningstradition från Mellanöstern, för att hitta metoder för fred och försoning som funkar i regionen. Och som framförallt funkar för de som är religiösa och som idag uppfattas som problem i konflikten av de allra flesta. Men när tro och religion är så viktigt som det är i Mellanöstern, i "det heliga landet" måste man även våga prata om fred ur ett religiöst och andligt perspektiv. Enbart sekulära lösningar lämnar alltför många människor utanför. Den här gamla tekniken, "sulha", handlar om att grupper eller individer möts för att lösa konflikten. Och de möts runt en av de viktigaste traditionerna både i Mellanöstern och i Sverige, nämligen kaffedrickandet.

Enligt den lokala traditionen får man inte ens tacka nej om man blir bjuden på kaffe av sina värsta fiende. Det är en hedersfråga. Och genom att man är tvungen att dricka kaffe med sin fiende så öppnas möjligheter för dialog. Konflikten är dock inte löst efter endast en kopp kaffe. Förhandlingar behövs och gärna med ordentlig prutmån. Och fler koppar kaffe. Och det är flera led i den här processen, vägen till försoning, sulha. Eld upphör, (tahadiya), vapenvila (hudna) och sedan försoning (sulha). Och som avslutning en fest för att fira de framgångsrika förhandlingarna förstås.

Flera av er kanske har hört att Hamas sagt att de kan tänka sig en hudna med Israel, nu senast har de dock mest pratat om en tahadiya. Enligt den lokala traditionerna börjar man i den ordningen. Israel har dock protesterat högljutt och menar att Hamas inte menar allvar, att de endast erbjuder en tidsbegränsad vapenvila för att hämta andan och sedan komma tillbaka starkare för att ta upp den väpnade kampen igen. Jag ska inte försöka analysera Hamas underliggande syften, men en sak är klar. De olika parterna pratar olika språk, kommunicerar förbi varandra och därför missförstår varandra. Att erbjuda tahadiya eller hudna är de första stegen mot sulha, försoning och enligt den traditionen är det där man börjar. Över massor av koppar kaffe. Och detta är en av de saker som Jerusalem Peacemakers pratar om, att försöka prata det språk och använda sig av de metoder som finns i de regionala kulturerna och traditionerna för att nå fred.

Här är länken till en videosnutt från Jerusalem Peacemakers besök i Hebron för ett par år sedan. Det var ett besök inom ramen för deras projekt: "On the way to sulha" och jag tycker det är en fantastisk film på ca 4 minuter: http://www.youtube.com/watch?v=Tf61OV2joDY.

Se, begrunda, känn och önska en snabb sulha till mitt kära Mellanöstern.