Det våras för världen

Glad vår,
Min lilla vita är räddad! På Långfredagen fick verkligen uppleva vad årets sorgedag bör kännas som, när jag spillde ut en hel latte över datorn. Nu kan jag dock pusta ut. De som jobbar på Café Dello Sport, där olyckan inträffade, var väldigt hjälpsamma även om de sedan dess säkert har uppskattat ett och annat gott skratt vid minnet, men det var riktigt plågsamt att inse att enda sättat att kanske lyckas rädda datorn var att hålla den under en kran och låta vattnet skölja ur den ordentligt. Jag har lovat mig själv att detta aldrig ska hända igen, ett misstag man inte lär sig av är ett dubbelt misstag, men om det händer någon av er, kom ihåg att ta loss batteriet först!

I övrigt känns det i både kropp och själ att det våras för världen, på mer än ett sätt. Jag håller med Elin, som bloggar om klimat, att det känns som att världen äntligen börjar få upp ögonen för det här med klimatfrågor. Äntligen. Live Earth-galorna runt om i världen i sommar lär dra sitt strå till stacken när det gäller att få upp ögonen för dessa frågor. Tyvärr lär de dra mer än sitt strå till stacken i elförbrukning under eventen dock, men det kanske det är värt. När jag var på en musikfestival över nyår i Australien, Peats Ridge Festival, drevs hela festivalen av förnybar el, så kanske även Live Earth-artisterna har tänkt. På samma festival gällde också att minst hälften av all mat som fanns till försäljning skulle vara ekologisk. Vattnet i duschar och handfat renades och återanvändes och endast nedbrytbara produkter användes som tvål, schampoo o dyl, för att inte vattnet som rann ut skulle förstöra den vackra dalgången som anses vara en helig plats för aboriginerna. De erbjöd till och med mobiltelefonladdning genom solceller.

Jag måste nog fortsätta att referera till Elins blogg, som nämner att det säljs väldigt mycket lokalodlat och lokalproducerat på Gotland. Och tar man bara båten dit så blir resan nog inte så farlig när det gäller utsläpp. Till skillnad mot flygalternativet. Hon nämner även Fritidsresors initiativ med tågcharter till platser i Europa, som sålde slut som smör i solsken efter lanseringen. På mitt jobb reser flera av oss ganska mycket och vi håller nu på att ta fram en bättre miljöpolicy för kanslipersonalen, för resa måste vi faktiskt göra för att kunna genomföra våra arbetsuppgifter. Och tåg funkar inte till andra kontinenter, vilket är dit vi oftast reser. Men vi vill undersöka hur vi kan flyga bättre, t ex går det åt mest utsläpp vid start och landning så kanske kan vi minska antalet mellanlandningar och byten? Och när det gäller att bli miljövänligare är nog det mest rimliga att tänka att "ingen kan göra allt, men alla kan göra något" som det står på ett vykort som jag hittade härom veckan från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Och jag tror ingen på vårt kansli kör bil till exempel.

Elin påminde också om att vi kan köpa strömbrytare för våra elprodukter i hemmet som annars står på stand-by (enklaste sättet att spara el i hemmet!). Jag har haft sådana eluttag med av- och påknapp i säkert 15 år. Det är också bra för att minska brandrisken och man slipper dra ur varenda sladd varje gång man åker hemifrån. Och på Miljöpartiets hemsida hittar du länken rattattveta.nu där du kan läsa om miljövänlig mat.

När det gäller fredsarbetet så brukar den här tiden på året fyllas av projektansökningar, så även detta år. Kul att Svenskan har haft en serie om volontärarbete både i Sverige och i världen och äntligen en ganska kritisk artikel om den offerbild av världen som stödgalorna sprider. Det ryktas också om att Utrikespolitiska Institutet ska göra en forskningsstudie om civila samhällets roll i freds- och försoningsprocesser. Vilket också betyder att de kommer att börja titta mer på skapandet och förankrandet av positiv fred, inte bara på skrivandet av fredsavtal. Som Noah, en fredsaktivist i Palestina, sa till mig härom dagen, "peace is a state of mind, not just a signed agreement". Inte en dag för sent. Hoppas nu bara att de involverar oss som jobbar med just dessa frågor.

Och så måste jag bara gratulera kongressen i USA för deras beslut om tidsbegränsning av USAs inblandning i Irak. Även om presidenten kan lägga in ett veto så säger ett sådant beslut ganska mycket om att en kursomvändning är på väg. Sedan vill jag beklaga de tragiska dödskjutningarna i Virginia som hände för ett par veckor sedan. Men kanske denna gång lyfts frågan om strängare vapenkontroll upp på dagordningen på riktigt, till skillnad från när liknande händelser tidigare har inträffat. Som sagt, ett misstag man inte lär sig av, är ett dubbelt misstag. Och även då vapen inte dödar människor, som vissa verkar hävda, så finns det enbart i USA 193 miljoner lätta vapen som människor kan använda för att skjuta andra människor.

Pollenallergiska och solstrålande fredskramar till er alla!

Sara