Markstölder

En av de största brott som begås under ockupation är markstölder, mark stjäls till höger och vänster, framförallt för bosättningar, jordbruksindustrin, "by-pass roads", militära övningsområden och "naturområden". Detta har pågått sedan ockupationen började 1967. Inne i Israel har det pågått ännu längre. Sedan Oslo-avtalet har stölderna på ockuperat område begränsats till östra Jerusalem och det som kallas Area C på Västbanken. Vilket inte betyder att stölderna har minskat, begränsningen är endast geografisk.

Sedan avtalet reglerade uppdelningen och kontrollen över områdena A, B och C, har markstölderna istället eskalerat i de områden där Israel fortfarande hade full kontroll, och hela Västbanken ser mer och mer ut som en schweizisk ost. Fram till nu har det som sagt alltså handlat mest om markstölder i Area C och östra Jerusalem. Efterforskningar visar att bosättningar och "outposts" även har börjat ta mark i område B, vilket avslöjades i Haaretz härom veckan. http://www.haaretz.com/print-edition/news/west-bank-outposts-spreading-into-area-b-in-violation-of-oslo-accords-1.413390.

Dror Etkes som nämns i artikeln, skriven av Akiva Eldar, är troligen den person som kan mest om dessa markstölder och som under de senaste tio åren har arbetat med att bevaka dem. Han har en databas som heter duga, och som visar på komplexiteten i de policies som styr ockupationen och som låter bosättarna ta mer och mer och mer mark med statens goda minne. Genom vägar, vägspärrar, staket, övervakningsutrustning och militära installationer, genom vapen och rädsla.

Min kollega Nadine och jag var ute och körde med Dror i fyra timmar idag för att lära oss mer om det arbete han gör. Det är tydligt för alla som varit här nere en längre tid att varenda litet fakta är viktig för att dokumentera vad som händer för att man ska kunna försöka driva processer i rätten för att kräva ett slut på detta beteende. För att skydda civilbefolkningen. För att våga drömma om upprättelse och på lång sikt även rättvisa. Detta rättsliga spel är tyvärr inte speciellt effektivt ännu, men informationen om vad som pågår finns åtminstone. Det borde inte finnas någon som kan säga att de inte vet vad som händer. Till skillnad från så många andra konflikter i världen, där det finns väldigt lite information om det som händer.

Information har ju dock visat sig inte vara tillräckligt, inte på långa vägar. Om det inte finns någon politisk vilja för att ändra situationen här (och som det ser ut idag kommer förändringen inte komma av sig själv), så kommer ockupationen fortsätta.

Men så lyssnar jag på en P3 Dokumentär om Nelson Mendela och kampen för ett fritt Sydafrika....

P3 Dokumentären hittas på: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=3878436, från 1 augusti 2010.