Baristan

Det är kallt, oerhört kallt ute. Jag vägrar inse att vi fortfarande bara är i februari och sätter envist på mig tunnare kläder. Och fryser. Så in i helvete. Och längtar bort, till någon plats där solen faktiskt skiner. Så vad göra när livet är fullt av mössor, raggsockor, rapporter, budgetuppföljningar, nedskärningar, fackklubbar, räkningar, lån och annat som inte direkt muntrar upp?

Jo, man gläds över konserter på Debaser med goda vänner. Och man gläds över att Baristan har börjat blogga igen! Och att tidigare bloggar nu finns utgivna i bokform. Och att jag härom dagen, när jag skulle beställa stans godaste semlor till hela vårt kansli, fick ett alldeles eget signerat exemplar. Det är verkligen överdrift att påstå att ett gott skratt förlänger livet. Och det är helt klart att det gör februari-månader mycket lättare. Läs själva på: baristasnack.blogspot.com.

PS: en weekend i ett gummistövel-fyllt Venedig var inte heller fy skam, utan helt enkelt lysande.