girl power i Sudan, om några av mina vänner

- Genom ickevåldsträningen fick jag mod att sitta ner med min familj och hävda min rätt. Att jag som dotter, syster och kvinna också har samma rättigheter som männen i familjen. De lyssnade faktiskt på mig och det gav mig självförtroendet att bli en utbildare och hålla egna workshops om ickevåld, säger Yasmeen.
Jag upplever Yasmeen som ganska blyg och tystlåten, men när hon pladdrar iväg på arabiska med personalen på en restaurang på Hornsgatan i Stockholm framstår det klart och tydligt att det inte är något fel på hennes självförtroende. Hon är i Stockholm i kallaste februari för att delta i en konferens, Exchanges on Nonviolence, med både svenska och sudanesiska deltagare. Den arrangeras av Kristna Fredsrörelsen tillsammans med SONAD, Sudanese Organisation for Nonviolence and Development, vår partnerorganisation i Sudan. Båda organisationerna har en tydlig ickevåldsprofil där vi betonar den mobiliserande kraften som finns i ickevåldet för att förändra strukturer, utmana makten och både lösa och förebygga konflikter, ickevåldet som ett aktivt ställningstagande för fred och rättvisa och mot förtryck.

Idag hör man framförallt om Sudan i samband med konflikten i Darfur och Sudans regims vägran att släppa in FN-trupper i området. Ganska sällan nämns den fredsprocess som pågår sedan två och ett halvt år, mellan nord och syd. Fredsavtalet mellan nord och syd, skrevs under i januari 2005 och flera aktörer arbetar för att freden skall bli hållbar och rättvis. CPA, the Comprehensive Peace Agreement skrevs under av regimen i Khartoum, och rebellgruppen SPLA/M i södra Sudan och fick slut på decennier av inbördeskrig som främst pågick i södra delarna av landet. Freden är nära sammankopplad med konflikten i Darfur och riskeras om inte den konflikten får en lösning. Det finns dock andra faktorer som också är viktiga för förankringen av freden och som kan minska riskerna för en återgång till våld, till exempel ett livskraftigt civilt samhälle som arbetar för demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Kvinnor är en extra utsatt grupp som kan spela en viktig roll för framtiden i Sudan, om de tillåts delta på den politiska agendan och i beslutsfattandet.

Befolkningen i Sudan är uppdelade i runt 500 etniska stammar som skiljer sig mycket från varandra när det gäller språk, kultur och traditioner. Men gemensamt för flera av dem är att kvinnan anses vara mindre värd än mannen och att hennes plats är i hemmet med huvudansvaret för hushåll och barn. Våld i hemmet, förekomsten av hemgift och arrangerade äktenskap, ojämlik arvsrätt mellan män och kvinnor, könsstympning och svårigheten för kvinnor att delta i det offentliga rummet kan göra att många känner en stor maktlöshet och frustration över situationen. Många kvinnors utsatthet har dessutom förstärkts av det långa kriget där våldtäkt och kidnappningar var en del av krigföringen, något som fortfarande pågår i Darfur. Men människor är aldrig enbart offer utan har en otrolig potential att förbättra sin situation och jobba för förändring.

När jag träffar mina vänner från Sudan går det inte annat än att imponeras av deras företagsamhet och vilja att utmana traditioner, roller och sina medmänniskor för att berätta om ickevåldets kraft att lösa och förebygga konflikter och förändra maktstrukturer.
- Jag tror inte att människor kan förändras helt från en dag till en annan, de har redan ickevåldet inom sig. De behöver bara utmanas att släppa fram det, lite i taget, säger Enas, en ung läkare som är engagerad i flera olika organisationer.
Efter att Enas och 15 andra deltog i en Training of Trainers-kurs i ickevåld som KrF och SONAD arrangerade i augusti 2006 har flera av deltagarna startat the Sudanese Forum for Nonviolence för att hjälpa och stötta varandra i deras fredsarbete. De försöker till exempel alltid vara två workshops-ledare när de föreläser, en kristen och en muslim eller en person från norra och en från södra Sudan. För att visa i praktiken att broar kan byggas och att samarbete mellan grupper är fullt möjligt.

- Kriget är slut men vi måste bygga ett fredligt samhälle som kan garantera freden. Människor är så påverkade av kriget och våld har blivit en del av vår vardag, säger Flora som precis har gått med i ett nystartat parti. Hon tycker att utbildning i ickevåld, demokrati och konfliktlösning är oerhört viktigt i ett samhälle som Sudan, men det krävs också människor som blir aktivister för att samhället skall förändras.
- Vi är nu ”agents of change”, jag har en skyldighet att jobba för ett bättre samhälle.

Det finns en energi och drivkraft hos mina sudanesiska vänner som jag beundrar men också avundas. De har klara och tydliga mål, de vill skapa ett demokratiskt och rättvist Sudan som kan leva i fred och där mänskliga rättigheter respekteras. Där deras rättigheter respekteras jämte männens. Där de får fortsätta att vara viktiga aktörer i det civila samhället och själva välja sin framtid. En målmedvetenhet som jag inte ser så ofta i Stockholm, hos mig själv eller de flesta jag känner. Varje gång jag träffar det här gänget undrar jag vad det är som skiljer oss åt, som ger dem all den här kraften och viljan, den som jag inte ser här. Jag vill så gärna tro att viljan att förbättra världen, och inte bara min egen situation, ska vara allmänmänsklig, att man inte ska ha behövt genomlida decennier av konflikt för att förstå värdet av solidaritet. Men någonstans verkar andra värden i samhället att ta över.

När ni ser rapporteringen från Darfur i media, med det fruktansvärt stora antalet döda och fördrivna, glöm inte bort att det även finns en annan verklighet i Sudan, med människor och företeelser som är värda att avundas. Suzan, en tjej från södra Sudan som bor i Wad el Bashir, ett flyktingläger utanför Khartoum, säger med eftertryck:
- Efter att jag deltog i ickevåldskursen kan jag inte sitta tyst och stilla längre. Jag behöver prata om ickevåld. Jag har gjort workshops med gatubarn och de ringer mig fortfarande och ber mig hjälpa dem lösa sina konflikter och problem. Jag har blivit en mentor för dem.