Hej,
De senaste dagarna har jag planerat höstens jobbresor och inser att vårt försäkringsbolag, Europeiska, klassar hela Västbanken, inklusive östra Jerusalem som en krigszon, riskgrupp A. I Sudan däremot är det endast Darfur som klassas som krigszon (och dit ska jag inte), övriga landet klassas som riskzon, riskgrupp B. Khartoum finns inte ens med på listan. Listan är baserad på UD’s rekommendationer. Visst pågår en konflikt på Västbanken, men att klassa det som krigszon för mig, för svenskar som åker ner dit, känns lite ”over kill”. Och det känns definitivt överdrivet i jämförelsen med Sudan, eller för den delen andra delar av världen som jag rent spontant skulle vara mer orolig för att åka till. Framförallt i östra Jerusalem och Betlehem-regionen känner jag mig väldigt trygg. Min ställning som utlänning (läs: västerlänning) skyddar mig förstås. Dessa klassificeringar får mig verkligen att tänka över begreppet säkerhet, något som jag då och då återkommer till här. Vad är det som får mig att känna mig säker? Vilka vaneföreställningar har jag om säkerhet? När känner jag mig rädd? Som svensk, som kvinna, som ung (nåja)… som människa? Och jag hatar verkligen att vara rädd.
Varken i Israel eller Palestina skulle jag till exempel oroa mig för att lifta. Alla gör det ju. Jag har gjort det otaliga gånger. Inte i alla situationer förstås, jag har låtit ”magkänslan” styra. Och lifta skulle jag aldrig göra här hemma. Vilket är synd egentligen, eftersom det ofta är väldigt trevligt. När jag bodde i Frankrike för en herrans massa år sedan plockade jag och Niklas då och då upp liftare och tvingade dem att lära oss en massa obskyra ord på franska.
Apropå våra (vane?)föreställningar om säkerhet: i Israel dör fler folk i trafikolyckor varje år än i terrorattacker och ändå är ingen rädd för att sätta sig i bilen. Dessutom kör alla som galningar. Där finns det också beväpnade säkerhetsvakter överallt, som bland annat vaktar ingångar till affärer och restauranger. Runt 150 000 privatanställda, lågavlönade, beväpnade vakter i tron att de skyddar civilbefolkningen mot terrorattacker. Faktum är att de inte stoppar attacker, möjligtvis är vakterna de första som skadas. Däremot begås nio av tio våldsbrott i hemmen med dödlig utgång av beväpnade säkerhetsvakter. Så vem skyddas av alla dessa vapen undrar den nyfikne.
Jag är väldigt fascinerad av ”säkerhet”, ett begrepp som traditionellt på staters säkerhet. Begreppet "mänsklig säkerhet" prioriterar istället människors rätt till säkerhet, oavsett om det är fattigdom, naturkatastrofer eller militära hot mot landet som orsakar osäkerhet. Det är något som vi arbetar mycket med både i Europa och i Latinamerika och som vi nu i september även ska diskutera i ett seminarium tillsammans med israeliska fredsorganisationer. Har jag sagt det här förut? Kan inte hjälpas i så fall, och det tål att upprepas.
Jag måste tacka Elin för att du tillför så pass mycket material om klimat och miljö så att jag då och då kan släppa Mellanöstern och Sudan och hela freds- och konfliktgrejen som säkert kan upplevas som lite tjatig ibland. Elin är även bättre på att lyfta fram de här positiva nyheterna som jag snackar mig varm om men inte lika ofta levererar.
Enligt henne ska Coop/Konsum i både Stockholm och Göteborg endast sälja ekobananer sedan vecka 34, till samma pris som de tidigare sålde ”vanliga” bananer för. De menar att dessa prissänkningar är möjliga för att efterfrågan har ökat så pass mycket att kostnadseffektiviteten har blivit bättre. Våra val gör alltså skillnad och vi behöver inte nödvändigtvis sitta och vänta på subventioner el dyl för att bra varor ska bli billigare.
Coop/Konsum ska även arbeta för att bli så klimatneutrala som möjligt genom att t ex byta ut bränslet för deras transporter. Detta är förstås en lång process, men den måste starta, och det är bra att de tar alla dessa initiativ. Enligt deras tidning Mersmak (enligt Elin, vars blogg jag citerar) står konstgödsel för de största koldioxidutsläppen i matproduktionen och genom att köpa ekologiskt kan vi alltså minska koldioxidutsläppen med upp till 30 procent. Dessutom slipper våra arma kroppar ta emot så mycket gifter, som omöjligt kan vara bra för vår hälsa på lång sikt.
Elin skriver också om köpta vattenflaskor, något som har uppmärksammats i media den senaste tiden, och jag kan inte annat än hålla med om idiotin att köpa vattenflaskor när vi har världens renaste kranvatten. Transporterna av vattnet släpper ut 34 000 TON koldioxid per år, är och vattnet innehåller även ofta för höga halter av flour och natrium, vilket inte heller är bra, varken för oss eller miljön.
Ganska ofta i debatten om miljö blir det ju uppenbart att det inte bara handlar om jordens hälsa utan även vår egen. Vi stoppar i oss så mycket konstiga saker och använder så mycket olika kemikalier på kroppen, och det kan omöjligt vara bra. En av de viktigaste sakerna for god hälsa dock, är god sömn. Så det ska jag göra nu, gå och sova. God natt.
Kramar,
Sara
onsdag 29 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
du är otroligt bra på att skriva.
kan du hålla din Mac torr så underlättar det alltid ;)
Skicka en kommentar