Något av det roligaste på youtube-himlen den här veckan är utan tvekan den reklamfilm från den israeliska vapentillverkaren Rafael som i februari deltog i en stor vapenmässa i Indien. Filmen visades på stora filmskärmar vid deras monter. Att anpassa reklamen, dvs riktad reklam, är ju populärt, troligen för att det anses effektivt. Men hur mycket kan man göra detta utan att det slår över.
Rafael skulle alltså åka till Indien och då så många israeler hänger där under sin "post-army tour" vet de allt om saris och Bollywood-dans och smörsång. Och man undrar ju i sitt stilla sinne om den här typen av reklam gillas av indierna. Eller som bloggaren Noah Shachtman skriver: "Let's say you're a defense-company marketing executive. And you want to make a splash at the Indian defense ministry's annual air show. Do you: (a) buy expensive gifts for New Delhi's generals; (b) treat the press to Kingfishers and samosas; (c) produce a Bollywood-esque video featuring bare-midriff girls, flower-draped missiles, and the catch phrase "dinga dinga dee?"
Det trista är att det troligen fungerar. Rafael är ett av Israels största vapentillverkare och har bl a samarbeten med svenska försvaret. Israel är ett av världens största vapenexportörer. Ergo: Rafael borde rimligtvis vara ganska duktiga på det de gör.
Och även om jag skrattade mig fördärvad när jag såg filmklippet på youtube, och blev generad å Rafaels vägnar, borde jag egentligen gråta, för det hela är ju egentligen fruktansvärt. Om det är något som världen inte behöver mer av så är det ju vapen. Och om det är något som vi inte behöver är vapenförsäljning som säljs genom populärkultur vare sig det rör sig om B/Hollywood, Melodifestivalen (som så många av någon outgrundlig anledning gillar), eller annat.
Se, skratta, gråt och bedöm själva: http://www.youtube.com/watch?v=ktQOLO4U5iQ
fredag 13 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Sara!
Jag har också skrattat och gråtit över denna videosnutt idag (som jag fick nys om via Jesper och Helena på FB). Du avstår från att göra en genusanalys. Är det för att det bara är FÖR uppenbart så att det säger sig självt??!
Här där jag bor är Bollywood oerhört populärt, men just denna tappning är uppenbart utsocknes imitation och torde nog mest uppfattas som förolämpande.
Tack för dim blogg! Ha det gott!
Jo, genusanalysen är iochförsig värd att skriva, och vem vet, jag kanske knåpar ihop något, men tänkte att risken var att jag isåfall inte skulle kunna sluta skriva.
Skicka en kommentar