Analys av metod och mål

Analys av metod och mål, måluppfyllelse, kostnadseffektivitet, indikatorer på förändring (utveckling, mindre konflikt, mer fred, färre döda, sjuka, utstötta), snabbaste och minst harmfulla vägen till resultat etc är ord som biståndsorganisationer dagligen använder. Och i ljuset av senaste JAS-satsningen undrar man i sitt stilla sinne (eller snarare ursinniga sinne) varför inte samma analys avkrävs övriga politikerområden, i detta fall framförallt utrikesministeriet, försvarsdepartementet och alla andra som hoppar högt av glädje av att JAS nu äntligen kan få den efterlängtade stridserfarenheten, så att den blir lättare att sälja.

Ja, faktiskt samma aktörer som ganska ofta kritiserar biståndsaktörer för att inte vara tillräckligt mål- och resultatorienterade.

Dessa aktörer kanske skulle kunna lära sig något av de metoder som vi till vardags använder för att ta fram strategier, planera, implementera och följa upp de ungefär 6000 olika biståndsprojekt som bedrivs av svenska folkrörelser runt om i världen. Som kostar drygt en miljard kronor per år. Jämfört med de 200 miljoner som 8 JAS-plan i Libyen kommer kosta (hittills). 8 plan som ska stärka den redan 350 plan starka flygflottan med exakt vad?

Ett annat räkneexempel från försvarets "biståndsinsatser" är den trupp som fanns i Tchad för ett par år sedan. Insatsen kostade ca 600 miljoner kronor under ett halvår, har jag för mig, motsvarande hela folkrörelsebiståndet under samma period. Insatsen kan visserligen ha uppfyllt sina mål, men till vilket pris? Vad sade kostnadseffektivitetsanalysen, var detta den snabbaste, mest kostnadsmedvetna och effektiva metoden att nå dessa mål? Hade man kunna nå målen på ett annat sätt? Med andra metoder?

Eller för att inte tala om diskussionen om klimatförändringarna. För flera år sedan identifierade försvaret klimathotet som det absolut största hotet mot svensk suveränitet. Man pratade om kraftigt höjda havsnivåer, en svalnande Golfström och annat. Och ändå användes endast en bråkdel av statsbudgeten för forskning om klimathotet, om teknik för att underlätta omställning, för att minska vår negativa effekt på miljön och klimatförändringarna. Samtidigt som försvarsmaktens budget var hyfsat intakt. Visst, försvarsmakten har också krävts på sparande under de senaste åren, men de drygt 40 miljarder som deras budget är på, känns ju ganska väl tilltagen om man jämför med de ynka 200 miljoner som läggs på klimatforskning.

Om man hade gjort sin läxa ordentligt...
1. En grundlig kontextanalys, inklusive konfliktanalys
2. En behovsanalys - helst deltagarstyrd - ergo, de som identifieras som drabbade, "behövande" eller extra utsatta grupper deltar i framtagandet av behovsanalysen.
3. En strategi för att för att möta dessa behov, inklusive prioriteringar - återigen deltagarstyrd.
4. En kostnads- och effektivitetsanalys - når vi våra mål på det mest effektiva sättet.
5. En miljökonsekvensbedömning (hur påverkar de föreslagna insatserna miljön)
6. En konfliktkonsekvensbedömning (hur påverkar insatsen rådande konflikt - positivt eller negativt)
7. En RBA - rights based approach - för att se hur de drabbade eller mest utsatta deltar i och tar kontroll över insatsens process och mål, samtidigt som de blir "empowered"
8. En genusanalys av insatsen - hur påverkar den kvinnor respektive män, hur deltar kvinnor respektive män
9. Hållbarhetsanalys - hur hållbar är insatsen eller resultaten/konsekvenserna av insatsen

... hade då svaret på vad insatsen bör vara för att stödja Libyen fortfarande varit 8 JAS-plan?

Å nej, attans, glömde för en sekund bort att målet inte var att stödja Libyens folk i deras frihetskamp. Målet är inte att verkligen förändra världsordningen och kämpa mot orättvisor och fattigdom. JAS-planen skulle få stridserfarenhet, så att fler kan säljas, så att Sverige kan fortsätta ligga i topp när det gäller vapenexport i världen. Ligga i topp är ju kul, eller hur?